torsdag 19 oktober 2017

I valet och kvalet

Vid det här laget brukar jag ha fört mina pelargonior till vinterförvaringen. Nu pratar jag om den där tiden när pelargoniorna var utomhus, inte i ett uterum som nu.  Men hur kan man bara ens börja tänka tanken på vinterförvaring  när de blommar så här fint ännu

                                                                           
Men...då är frågan också, borde de få gå till vintervilan (för att det är den tiden) även fastän dom är så mitt i blomningen?  Frågorna snurrar i mitt huvud.
Jag tycker det är synd att föra dom i ett mörkt garage för att vissna ner när de kan vara i ljuset i uterummet. Skulle de må bättre av att avsluta säsongen nu, som det egentligen är tänkt?

Pelargoniorna som jag haft inomhus i sommar kan jag gärna föra till vintervilan, de har inte blommat på ett bra tag. Står bara där och tar plats och ser allmänt uttråkade ut.

                                                                                         

onsdag 18 oktober 2017

Barnens vän

En av kattorna som jag är sambo med, älskar barn mer än jag sett någon annan katt göra. Travis, som han lystrar till, är egentligen yngsta dotterns katt. Men han stannade kvar i boet när dottern flög ut.
Ända sedan han var liten unge märkte man på honom att han var lite mer sällskaplig än de andra i flocken. Och det har bara fortsatt, han är i dagsläget 10 år.
Han är lycklig när han får vara med barn. Tyvärr så tycker inte alla barn om kattor, somliga är t o m rädda för dem. Men så finns det de som verkligen tycker om att gosa med Travis.
I varje barngrupp finns det en favorit. Inte egentligen en favorit som Travis utser, för alla barn är favoriter för honom.  Utan ett barn som kan ta honom till sig på rätt sätt.
Här några suddiga telefonbilder från morgonens hälsningsceremoni.


                                                                               





Men det  barn-Travis förhållande som är starkast är nog mellan äldsta barnbarnet N och Travis. Han låg på magen när hon låg där inuti. När hon sedan föddes var han inte sen att bli hennes bästa kompis.

                                                                                       
                                                                                       


                                                                                     

                                                                                 

Han gillar nog de andra barnbarnen också...

                                                                                       




Tyvärr så vet ju inte Travis att det finns de som är väldigt allergiska mot pälsdjur. Han älskar alla oavsett. D får nog bli  snorig och med rinnande ögon, för vill Travis vara gosig så är han det.

                                                                                           

söndag 15 oktober 2017

Jag tänjer på säsongen

Jag satt ute en stund och stickade så länge solen låg på. Genast när den försvann bakom träden blev det kallt i fingrarna. Om jag inte haft uterummet så hade jag inte suttit ute och stickat i dag. Säsongen blir längre på det här viset. Är så glad att min mångåriga dröm gick att förverkliga.

                                                                             
                   
                                                                                   
Och sällskap hade jag av Luna...

                                                                                   
...och hur många som helst av den här sorten.

Sol och novemberkaktus

Det verkar bli mer sol i dag än i går, när regnet öste ner hela dagen. Kanske jag skulle passa på att cykla iväg till grav-
gården och ställa i ordning gravarna för vintern.



Min novemberkaktus är full med knoppar, så i år gör den skäl för namnet.  Den blommade
så sent som i mars i år, så jag trodde aldrig att den skulle orka komma igen så snabbt.

                                                                             
Det här collaget är från 20 mars.

fredag 13 oktober 2017

Fredagen den 13:e

Det blev en väldigt lättsam fredag vad gäller jobb. Två dagbarn var frånvarande, samt  tre föris och eftisbarn. Så inte någon direkt otursdag för mig 😀
Arbetsdagen slutade redan kl 15. Hade tänkt gå ut på en jättelång promenad, men tänkte om och räfsade löv i stället tills mörkret tog mig. Och det är jag glad att jag gjorde. Jag har många lövträn här så det räcker inte med bara en räfsning på hösten vid lövfällningen. Två ggr har jag räfsat nu, blir säkert 2-3 ggr ännu innan alla löv har fallit.
Löven tar jag tillvara och lägger där det behövs. På baksidan behövs mycket fyllning, så där blir det aldrig för mycket av den varan.
Gräsmattan skulle behöva klippas  ännu en gång, men klipparen vill inte samarbeta. Kanske det får vara då med risk att det till våren blir lite trassligt i gamla gräset när det är dags för räfsning igen.
Det får bli en framtida plåga.


                                                                                         
Telefonbild från förmiddagens promenad.

torsdag 12 oktober 2017

Älskade torsdag

Jag älskar torsdagar, och har alltid gjort. Det är något speciellt med torsdagar, det tyckte jag redan den tiden jag gick i skolan. Vet inte om det beror på att jag är född på en torsdag eller för att fredagen är bakom hörnet.
Mattorna har fått vara på vädring hela dagen. Efter arbetsdagens slut dammsög jag och skurade golven. Så nu doftar huset av såpa och välvädrade mattor.
En långpromenad har jag hunnit med också efter städandet. Det är så skönt när det för en gångs skull inte regnar, uppehåll hela dagen.
Det är  bara sängen som väntar nu, och några kapitel i boken som är på gång just nu.

lördag 7 oktober 2017

Höstbilder

Jag for på en långpromenad i dag som jag menat. Det var uppehåll före jag for men såklart började det regna under promenadens gång. Men som tur är så är jag inte så söt så jag smälter. Skönt väder ändå när det inte blåste och temperaturen var skaplig.
Många fina höstbilder fick jag, här är några av dem. Visst hade bilderna blivit finare med sol, men man kan inte få allt.

                                                                                         


                                                                                       

                                                                                   

Sommar/vinter

Det kan uppfattas som tjatande om min uterum, men om ni uppfattar det som så...sluta läs nu.

Man kommer till en viss punkt på hösten när det känns  meningslöst att försöka värma upp rummet så det blir så pass varmt och mysigt som man vill.
I dag har jag tagit bort stoldynorna och bytt matta. Dynorna blir bara så fuktiga av att vara kvar där. Då är det lika bra att ta bort dem. Om man vill sitta där kan man ta något varmt inifrån att sitta på.
I kväll när jag grejade där ute och hade på infravärmen orkade  det bli 15 grader... 5,6 utomhus.
Pelargoniorna får vara kvar där så länge de blommar, sedan får de fara på vinterförvaring i garaget.
Om det kommer soliga varma höstdagar ännu så är det inte omöjligt att sitta ute. Sedan när minusgraderna smyger på får man släppa taget och vänta på våren.

                                                                                           



Sommarrum

                                                                                 
Vinterrum

                                                                               
Vinterrum på kvällen

7 oktober

Första lördagen på länge som jag sovit över tiden när väckarklockan annars ringer på vardagarna. Jag vaknade faktiskt som hastigast vid 7-tiden, men bara så pass att jag hann se vad klockan var. Sedan snarkade jag vidare  och vaknade 8.30. Katten Randi som sovit med mig sträckte på sig och tyckte nog säkert att det var dags för frukost, så tyckte även jag.
En skön morgon med frukost, "Ring så spelar vi" på radion och stickning.

Vädret ser skapligt ut i dag.  Får se hur länge det håller i sig. Det kan ändra väldigt snabbt, ibland vräker regnet ner innan man ens  hinner säga hej.
I min plan för dagen ingår en långpromenad, lite pyssel på tomten. I går beskar jag mitt enda äppelträd. Oj, så fjuttigt det började se ut men säkert nyttigt för det arma trädet. Inte förstår jag mig riktigt på hur det ska göras så det blir på mitt eget sätt. Och det brukar bli så bra såå.
Det har gett bra med äpplen i år även om merparten har fallit innan de mognat. Jag har i alla fall fått kokat en hel del äppelmos.

Lingon borde jag plocka också. Finns hur mycket som helst här på tomten. Jag behöver inte ta mig till någon skog, behändigt och bra för en som inte har så bra lokalsinne.


                                                                                           



onsdag 4 oktober 2017

Ingenting är längre som förut

Våren, sommaren och hösten det här året har varit helt ur balans. Ingenting har varit som det brukar.
Kallt, blåsigt, regnigt och därmed dåligt med växtligheten.
Perennerna har inte vuxit som de brukar. Frön har inte grott som de brukar, om de alls har grott.
Jordgubbslandet blev en bedrövelse som jag inte ens vill berätta om. Fyra jordgubbar fick jag.
Riktigt bedrövligt har det varit här på min tomt som annars är sen i grobarhet.

                                                                                   
Ringblommorna som jag sådde i början på juni började blomma sista dagarna
i september. Regnet som föll i går slog ner stackarna.

                                                                                           
En eftersläntande vallmo. Faktiskt så blommade de bra i mitten på augusti.
                                                                                   
18 augusti
                                                                                     
En enda solros har jag i min trädgård. Den har fåglarna planterat, och den har inte hunnit
längre än så här.
    Bedrövligt är bara förnamnet. Hoppas på bättre odlingssäsong  nästa år.