60 år i år

 Häromdagen när jag gick förbi f d barndomshemmet och våren både kändes och doftade. Då kom den där känslan tillbaka till mig som jag burit med mig sedan dess. Föräldrarna hade pratat ett bra tag om en eventuell flytt till Sverige. Jag ville inte alls lyssna på det, och hoppades in i det längsta att det inte skulle bli av. 
Men i april 1965 var det bestämt. Jag var så otroligt ledsen, visste inte vart jag skulle göra av mig. Vi skulle lämna vårt kära hem och våran hund som vi älskade. Och farmor som stått mig nära, vi grät tillsammans. Även om vi visste att vi skulle ses snart igen.
I juli gick flyttlasset och det som väntade var långt ifrån roligt. De första 2 - 3 åren var jobbiga med stor hemlängtan till hembyn. 
Vi kom tillbaka varje sommar när föräldrarna hade semester, ibland någon helg under året.  En sommarstuga började pappa bygga redan den andra sommaren. 




                                                                                

En lånad bild från nutid. En ägare och några hyresgäster har 
bott där de senaste 60 åren.

                                                                                       

Vindsvåningen var inte klar när vi flyttade. Det var min dröm
att få mitt rum där. Men det blev någon annan som fick det.

Ny dator

Senast jag förnyade min dator var 2015. Det är liksom tio år sedan vid det här laget. Den senaste tiden har det varit problem lite nu och då med den. Jag har fått hjälp med problemen  så jag kunnat köra vidare så pass att det fungerat helt ok.  Slö har den varit så man fått långväntan innan man kommit igång.
Men...när jag fyllde jämt här för ett tag sedan fick jag en ny dator. Den är så snabb så jag blir lite rädd ibland när den skiftar sida så snabbt. Är bara van med att sitta och vänta och kanske gå och sätta på kaffe så länge.
Frid och fröjd. Jag njuter  av den fina fräcka, snabba datorn.
 Den gamla datorn blev tydligen lite förnärmad för den fungerar hur bra som helst nu. Ingen väntetid mera.

Normaltid/sommartid

Vi har ställt klockorna till sommartid igen. För mig kunde det gärna  få vara normaltid året runt. Men det är inte vad jag tycker som spelar roll vad gäller den saken.
Jag har inga problem med att klockorna ställs om, tycker bara att det känns onödigt. Vi ha ändå ljusa kvällar den här tiden och ett bra tag framåt.

                                                                            

Spelar ibland ingen roll  om det är normal eller sommartid. Om 
klockan visar fel så gör den. En klocka fotad 11:11.

Utestängd

 I natt har jag sovit så himla gott. Stängde dörren till sovrummet när jag for och sova. Kattorna var därmed utestängda och jag fick ha sängen för mig själv. De stod och krafsade bakom dörren en stund men gav ganska snart upp.
Egentligen har jag inget emot att de sover med mig, men då ska de ligga  i fotändan eller på sidan av sängen. Som det nu har varit den sista tiden så har de sträckt ut sig alldeles för mycket, helst så nära/på mig som möjligt.  Jag har inte kunnat svänga mig hur jag velat utan att "krocka" med en katt. Varmt har det blivit också eftersom jag inte kunnat lyfta på täcket.  Varje natt har jag känt av irritationen, då blir sömnkvaliten därefter.
Men som sagt i natt kunde jag ligga på längden och tvären (om jag velat) utan minsta lilla motstånd.

                                                                             

Rosa vill sova nära.

   

Pa to ta na kako?

 Dialekter är intressant tycker jag. Det hörs varifrån man kommer, eller i alla fall ditåt. Man kan ha en blandning av dialekter så det kan vara svårt att riktigt höra exakt ibland.

Det finns de som skäms för sin dialekt och försöker prata "finare". Det var tydligen så de tänkte de föräldrar som ville att jag INTE skulle prata dialekt med dagbarnen när jag jobbade som familjedagvårdare. 

Min modersdialekt är den samma som humorgruppen KAJ pratar och sjunger på, alltså (Oravais) Vörådialeken. Den har jag aldrig försökt dölja. Inte ens när jag bodde i Umeå i 15 år. Jag pratade dialekt med föräldrar och bror även om kompisar var med. Men det var så irriterande för de trodde att vi pratade finska.
Och när man pratade sverigesvenska så blev somliga  så förvånade att man kundeså bra svenska fastän man kom från Finland. Att det finns människor i Finland som har svenska som modersmål hade/har de ingen aning om. 

En kul grej var att en kompis farföräldrar pratade bondska som pratas inåt landet i Västerbotten. Den dialekten påminner mycket om Oravais/Vörå dialekten, så vi förstod varandra så bra.

Det här med finladssvenska/finnar/finländare verkar vara svårbegriplipligt för en del. Men med alla inlägg och intervjuer kanske det börjar klarna. Man kan faktiskt prata svenska fastän man bor i Finland, och de flesta pratar också finska.
Där känner jag mig lite som en outsider.  Man började lära sig finska i 4:e klass och min familj flyttade till Sverige efter 3:an. Kom sedan tillbaka till Finland som 25 årig tvåbarnsmamma som hade skoltiden i Sverige (utan finska) bakom mig. Anmälde mig till en intensivkurs i finska någon gång på - 90 talet, men fick nog ge upp. 
Som tur är kan man ta till engelska. Yngsta dottern blev opererad som baby på Uleåborgs universitetssjukhus. Där gick allt på finska så det fick bli engelska för mig. Men de där medicinska termerna  hade man inte lärt sig på engelska lektionerna varken på Västtegskolan, Tegs Centalskola eller Östra Gymnasiet som jag gått på.

Pa/brukar, To/du, Ta/ ta,  Na/någon, Kako/kaka.

                                                                      

                                                       

                         
                                                                                                                                                       

25 mars

Nu har det gått ett tag igen sedan jag skrev. Men det känns ibland som det blir lite tårta på tårta med alla inlägg. På mitt Instagramkonto skriver jag och lägger upp bilder, så också på fb. 

Något jag inte skrivit eller lagt upp någon annanstans i dag. 25 mars för 36 år sedan (1989) var det påskafton. Jag väntade mitt tredje barn, det är därför jag vet att det var påskafton då, av uppdateringar bakom foton.

Vi har haft fina dagar den senaste tiden. Jag går mina dagliga promenader. Har som mål att nå 100 km/månad. Promenadrundorna försöker jag variera så det inte blir så enformigt.

Att sticka är ett av mina stora intressen, men just nu har jag inget på gång. Det kan ge mig lite ångest. Behöver ha något att lägga händerna på som känns meningsfullt.
Läsning hör också till min vardag, alltid en lånebok på gång. 

I natt hoppas jag på en skön sömn. Senaste natt hade jag en av mina kattor med mig när jag lade mig för att läsa. Hon ville vara så gosig och sov nära.  Sedan när jag släckte och skulle sova gick hon iväg. Ok tänkte jag. Men det dröjde inte länge förrän hon kom tillbaka och hoppade upp i full  fart och stod och trampade på mig. Lade sig sedan till ro ett tag tills proceduren uppenbarade sig om och om igen.
När det äntligen var dags för mig att stiga upp så sov hon vidare . Inte förrän vid 16-tiden ville hon ut och kissa. 
Nu har jag bestämt att jag inte ska låta någon katt sova med mig i natt. Känner för  en ostörd sömn, efter allt trampande.

                                                                                          

Här satt jag och skrev detta inlägg.

                                                                          

Lördagen 1 febrari 1975...

 ...var det regnigt och snöslask i Umeå. Orsaken till att jag vet/minns det är att den dagen flyttade jag och min pojkvän till vår första lägenhet. En jättemysig tvåa på 65 kvm, brutet tak och parkettgolv. Den skulle kanske behövt ytrenovering, men den fick vi vänta på i två år. Till lägenheten hörde gårdkarlssyssla med allt som det medför.

 Vi hade inga möbler att flytta, dem hade blivit ditkörda av möbelfirman vi handlat av. Men vi hade nog prylar att köra ändå för jag hade köpt under några år nästan allt som  behövs i ett hushåll. Jag hade kartonger överallt i mitt flickrum så man knappt kunde röra sig där.

Jag drömmer ibland om den lägenheten. Själva huset har ett rivningshot över sig. Det är någon som vill bygga ett femvåningshus där. Grannarna överklagar, så vi får se vad som händer.

                                   

Ett sparsamt möblerat första hem. Som synes delade vi
på sysslorna 😊 har inga foton från själva inflyttningsdagen,
bara från när vi var installerade.

                                       

Den där rönnen tyckte vi inte om på
hösten, med alla sina löv som skulle räfsas.

                                        

Från ett av vardagsrumsfönstren hade vi
utsikt över Umeälven och stadskyrkan.

                                      

Ljudlöst är skönt

 I början på december i fjol satte jag min telefon på ljudlöst för att inte bli störd under en middag. Glömde att lägga på ljudet tillbaka direkt efteråt, när det var ok att bli störd 😉 

Det gick några dagar som var otroligt tysta och sköna. Inga aviseringsljud av något slag, inga ringsignaler.
Nu har det snart gått två månader och ljudet  är fortfarande avstängt, och kommer så att förbli.

                                                           ----------------

Vintern hittills har inte varit så kall att det gått att frysa islyktor eller sådant som bilden nedan.
Här är det nejlikor. Jag har också testat att frysa, julstjärnor, rosor och tulpaner. Alla blev lika fina. Det behöver vara kallt en  längre period om det ska vara någon vits att försöka frysa. Och det har det som sagt inte varit ännu denna vinter.
                                                                               

                                                                                          

Gammal bild

 Jag har så många bilder sparade så egentligen skulle jag inte behöva fota något nytt på ett ba tag.
Nu ska jag kolla vad jag hittar för intressant.
Sådär jätteintressant var det ju inte, men här fick jag se att min laptop är från januari 2015, alltså tio år nu.
Många har  förnyat många gånger om, men här kör jag på med min gamla. Den håller så länge den håller. Jag hade problem i höstas, då den inte alls var i funktion. Men felet åigärdades och nu jobbar den på igen 👍 

Här höll jag på att köra in 
min nya laptop 😊

Hey!

 Av flaggräkingen att dömma så är det många "over there" som läser min blogg. Det är roligt att ni finner något i mina vardagliga funderingar. 
Det här var ett speciellt inlägg till er. I love yuo 💓