Jag hade ställt klockan på 7.30 för att komma mig ut på promenad tidigt. Det är så härligt att gå ut tidigt då är chansen/risken inte stor att man möter sådana personer som får en ur balans.
Inte ens i min livligaste fantasi hade jag kunnat tro att jag skulle komma i en sådan situation att det finns människor här i närheten som får mig att få känslan att jag inte vill röra mig ute på byn.
Så jag föredrar att gå ut tidigt på morgonen eller sent på kvällen.
Är det inte så att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad?
Tråkigt att det ska finnas de som mår så dåligt att de gör livet surt för andra för att må bättre...eller vari ligger problemet?
Jag for på min 6 km runda, lugn o avslappnad. Via affären och köpte "godare" kattmat. Jag har nästan hållit kattorna på svältgränsen den senaste veckan. Jag hade handlat hem mat åt dem som inte föll i deras smak. Tänkte inte ge mig utan resonerade som så att vill de inte äta så får de vara hungriga. Men började tycka så synd om dem till sist när de bara fortsatte att vägra. Så nu har de fått äta sig mätta. Ska nog försöka smuggla med den andra maten åt dem vid tillfälle, med lite tur märker de inget. Man kan ju hoppas i alla fall.
En maskin har jag tvättat som jag hängt ute. Stickat en pytte liten socka och börjat på den andra. Dem ska en liten två veckors nyföding få.
Inte ens i min livligaste fantasi hade jag kunnat tro att jag skulle komma i en sådan situation att det finns människor här i närheten som får mig att få känslan att jag inte vill röra mig ute på byn.
Så jag föredrar att gå ut tidigt på morgonen eller sent på kvällen.
Är det inte så att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad?
Tråkigt att det ska finnas de som mår så dåligt att de gör livet surt för andra för att må bättre...eller vari ligger problemet?
Jag for på min 6 km runda, lugn o avslappnad. Via affären och köpte "godare" kattmat. Jag har nästan hållit kattorna på svältgränsen den senaste veckan. Jag hade handlat hem mat åt dem som inte föll i deras smak. Tänkte inte ge mig utan resonerade som så att vill de inte äta så får de vara hungriga. Men började tycka så synd om dem till sist när de bara fortsatte att vägra. Så nu har de fått äta sig mätta. Ska nog försöka smuggla med den andra maten åt dem vid tillfälle, med lite tur märker de inget. Man kan ju hoppas i alla fall.
En maskin har jag tvättat som jag hängt ute. Stickat en pytte liten socka och börjat på den andra. Dem ska en liten två veckors nyföding få.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar