1 år och 3 månader senare.

Jag lever, även om bloggen har varit död ett bra tag. Det blev ett långt uppehåll, tiden flyger iväg.  Men lusten har inte funnits att skriva, och då är det lika bra att låta bli. 
Inte vet jag om lusten kommit tillbaka nu heller men tänkte att jag skulle försöka mig på några rader.
Nu har jag åtminstone gett mig till känna. Jag ska försöka mig på att skriva ett inlägg om dagen den här månaden. Bäst att passa på, den kortaste av dem alla.  På återhörande 😊