Liten klagovisa

I dag fick vi mera snö, även om det var ganska mycket så var den lätt att skotta. Var ute nästan en timme innan jag for på kvällstädningen. Och under tiden jag var borta så hade vägen blivit skottad så jag hade världens vall att ta itu med när jag kom hem, och som det inte skulle varit nog med detta så hade det rasat av taket. Var inte alls glad, men som sagt så var den inte tung, så det gick ganska bra ändå. Det här med snöskottandet är väl inget nytt, jag har ju skottat varje vinter förut.

Kan inte låta bli att känna mig lite smått irriterad på de anställda där på banken som jag städar på.
Ibland får man fundera om det faktiskt är vuxna människor där eller barn. Att de inte kan ställa bort, eller diska efter sig när de fikat...nejdå, de verkar bara stiga upp från bordet och gå. Hur goda är skorporna som stått i en öppen påse från fredag till söndag t ex, när jag kommer och ställer bort den? Hur svårt kan det vara att stänga påsen och ställa den i skåpet?
Och kaffekoppen borde väl var och en kunna diska efter sig...nej, nej...det ska städerskan göra.
Inte för att jag inte kan diska tre kaffekoppar/tallrikar/glas och några bestick, det gör jag galant, men det är principen, varför man inte skulle kunna göra det som  vuxen människa.
Och en annan grej som jag inte förstår riktigt, de kan inte sortera sopar i torra och våta påsen, det verkar vara alldeles för svårt. Det blir bara lite som det blir utan baktanke.
Men jag ska väl vara glad att det inte är som när jag städade på Föreningsbanken i Umeå i slutet på -70 talet.
Där var det mera papper på golvet än det var i papperskorgarna, så jag fick krypa på alla fyra under skrivborden och samla ihop pappren, och det var inte så lite papper heller. Gravid med tvåan var jag också, så det där krypandet var inte så angenämt.