Ensamt

Känns väldigt konstigt och ledsamt här nu. Jessica och Vilmer är på väg tillbaks till Togo i dag. Redan vid 6-tiden i morse startade deras långa resa, någon gång i kväll är de framme.
Tankarna har varit hos dem i dag, hoppas att det inte blir några långa förseningar och väntetider och att det går bra.
Vilken lättnad Vilmer ska känna när han får gå barfota och endast t-shirt och blöja. Han tyckte inte alls om alla kläder han måste ha på sig här, och med skorna på vägrade han gå.
Att det var så kallt hela tiden var ju synd, det där pulkaåkandet blev till intet, nu får vi vänta till nästa vinter innan nästa chans kommer. Men vi blev i alla fall bra vänner Vilmer och jag, och det är huvudsaken. Jag skötte honom ett par gånger när mamma for i ärenden, och det gick bara bra. Och även om mamma var i närheten kom han självmant och ville upp i famnen.

Jag har nu städat och bytt i sängarna, i morgon kommer nästa övernattningsgäster...Josefin och Jakob.

 Roligt med sällskap, men det värsta är att jag blir så bortskämd, blir svårt med ensamheten sedan.