ROSA

Här är jag, Rosa, 8 månader i övermorgon. Jag var tänkt som en gosig katt åt mattes barnbarn, men det blir inte alltid som människorna tänkt sig, tyvärr.
Barnbarnen tycker jag inte alls om, inte heller de där andra barnen som är här hela dagarna och skriker och skränar.
Att vara i famnen känns  inte bra, jag vill fort ner om någon försöker.
Gosig är jag nog, men bara när jag själv vill, och det är inte ofta. Gosigaste stunden är när matte just vaknat, då brukar jag smyga upp i hennes ansikte och stryka nos mot nos. Och det får räcka som en bit av dagsransonen, tycker jag.
Jag tycker om att sova med matte, det gör jag varje natt. Jag märker när hon börjar ställa sig för natten, då brukar jag skynda mig och vara först i säng.
Och en stund innan vi somnar tycker jag om att bita matte i fötterna, genom täcket då förstås.

Matte tycker inte om att jag klöser i tapeterna, men jag tycker det är så skönt i klorna,  de där strukturtapeterna som hon har i vardagsrummet är bara så sköööna.
Jag säger tydligt till när jag vill gå ut och kissa, och det vet jag att matte uppskattar, faktiskt var jag väldigt liten när jag började gå på toaletten ute.
                                                                                   

Rosa f 16.6.2014