Kräksjukan

Fick besök av den på lördag kväll, trevligare besök kunde man haft. Hela natten till söndag blev ett evigt trummande mellan sovrum och wc. Hade några kattor med mig i sängen, och varje gång jag steg upp trodde de att det var morgon och matdags, så sprang de runt mina fötter och var så glada.
Eftersom jag bara slumrat korta stunder på natten så tillbringade jag hela gårdagen under täcket sovandes. Orkade inte ens läsa fastän jag bunkrat upp med en bok och en tidning.
En mysig söndag...
I dag har jag faktiskt varit sugen på mat, och ätit också lite grann. Så kanske man blir till människa igen.
Så nu bollar jag iväg denna äckliga smitta någon annanstans.
Tack för denna gång, hoppas det dröjer länge tills vi ses igen.

Ett minne från barndomen dök upp i går när jag jag mådde som dåligast. Här stod min säng i bardomshemmet, under det lägre fönstret. Och när jag var sjuk brukade jag sitta i sängen och titta på bilarna som for på riksväg 8.
Vi hade en affär bara "två åkrar" bort, en egen stig hade vi trampat upp, så det tog inte många minuter att gå dit. Så när mamma skulle iväg och handla när jag var sjuk frågade hon alltid om det var något speciellt jag ville ha, apelsiner minns jag var något jag alltid längtade efter.
Då brukade jag sitta och titta efter mamma när hon vandrade iväg till affären, och när hon kom halvvägs ungefär, brukade hon vinka.
Så satt jag och väntade att hon skulle börja synas mellan träden när hon var på tillbakavägen.
Och sedan när hon kom med den nyskalade apelsinen som hade sin  säsong just då, saftig och god.
För det mesta hade hon en slickepinne eller lakritsstång som handelsmannen Einar skickat åt mig.

Fotnot: Hade möjlighet att komma in i mitt barndomshem efter 41 år, när det var till salu igen.
            Passade då på att fota i alla vrår. De där elementen hade inte vi när vi bodde där, de lummiga träden
            utanför fönstren fanns inte heller, man hade fri utsikt.