I dag hoppar jag nog över den sedvanliga måndagspromenaden. Även om det inte finns något dåligt väder, så betyder det inte att man MÅSTE gilla vädret. Gillar vädret gör jag nog, om jag får sitta inomhus och titta ut genom fönstret, då är det jättemysigt.
Det blir alltså en myskväll i stugan. Jag har gått igenom TV tablån och skrivit upp vilka program som är värda att se i kväll. Det är fyra program, resten får dom ha.
Annars så börjar det kännas lättare att leva nu när mina revben har blivit ok. Jag kan vända mig i sängen utan att kvida av smärta, dra djupa andetag och böja mig utan smärta. Bara det att kunna böja sig och knyta skorna utan att grimasera känns som en framgång.
Det tog två veckor, precis som jag läste när jag googlade.
Det som hände var att fredagen före påskveckan föll det snöglotter här. Jag skulle snabbt skynda mig ut i garaget, hoppade i crocsen och började (idioten) småspringa. Mitt i allt halkade båda fötterna undan mig och jag slängdes handlöst till marken. Kände att något knäcktes i bröstkorgen. Ingen smärta direkt efteråt, den kom smygandes sakta men säkert.
Jag har haft brutna/spruckna revben förr så jag känner till symtomen.
Som tur var hade jag ledig påskvecka från dagbarnen, så jag kunde lida i min ensamhet :)
Men nu är det ok igen med mina "rävben" som Madicken sa (eller om det var Lisabet).
Det blir alltså en myskväll i stugan. Jag har gått igenom TV tablån och skrivit upp vilka program som är värda att se i kväll. Det är fyra program, resten får dom ha.
Annars så börjar det kännas lättare att leva nu när mina revben har blivit ok. Jag kan vända mig i sängen utan att kvida av smärta, dra djupa andetag och böja mig utan smärta. Bara det att kunna böja sig och knyta skorna utan att grimasera känns som en framgång.
Det tog två veckor, precis som jag läste när jag googlade.
Det som hände var att fredagen före påskveckan föll det snöglotter här. Jag skulle snabbt skynda mig ut i garaget, hoppade i crocsen och började (idioten) småspringa. Mitt i allt halkade båda fötterna undan mig och jag slängdes handlöst till marken. Kände att något knäcktes i bröstkorgen. Ingen smärta direkt efteråt, den kom smygandes sakta men säkert.
Jag har haft brutna/spruckna revben förr så jag känner till symtomen.
Som tur var hade jag ledig påskvecka från dagbarnen, så jag kunde lida i min ensamhet :)
Men nu är det ok igen med mina "rävben" som Madicken sa (eller om det var Lisabet).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar