Så har det åter igen gått nästan två månader sedan jag skrev sist. Man får ju verkligen fundera vad det är för vits att ha kvar den här bloggen. Jag borde egentligen släcka ner men å anda sidan känns det inte riktigt bra. Tänk om jag en dag får en sådan iver att skriva.
Redan inne i november, det är inte klokt vad tiden rusar iväg. Snart har vi adventstider och julen.
Jag tycker om själva adventstiden men inte själva julen, den har jag aldrig kommit riktigt överens med. Kanske när jag var liten, men det är länge sedan.
Vi har haft kallt här hela veckan men jag föredrar nog det framom regn och slask. Det får gärna fortsätta i den stilen ända till våren.
Veckorna rusar, det känns som det bara är måndagar och fredagar och däremellan helg. Men vad är bättre än det. Jag jobbar mitt sista verksamhetsår nu så jag har nedräkning till 29 maj 2020, sista arbetsdagen. Som det känns nu så är det nog dags att tacka för mig efter 37 år och 120 dagbarn.
Kvoten av ork och tålamod håller på att var fylld.
Redan inne i november, det är inte klokt vad tiden rusar iväg. Snart har vi adventstider och julen.
Jag tycker om själva adventstiden men inte själva julen, den har jag aldrig kommit riktigt överens med. Kanske när jag var liten, men det är länge sedan.
Vi har haft kallt här hela veckan men jag föredrar nog det framom regn och slask. Det får gärna fortsätta i den stilen ända till våren.
Veckorna rusar, det känns som det bara är måndagar och fredagar och däremellan helg. Men vad är bättre än det. Jag jobbar mitt sista verksamhetsår nu så jag har nedräkning till 29 maj 2020, sista arbetsdagen. Som det känns nu så är det nog dags att tacka för mig efter 37 år och 120 dagbarn.
Kvoten av ork och tålamod håller på att var fylld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar