Grå, gråare, gråast...

Jag har tidigare trott att november har varit den månad jag tyckt minst om. Kanske för att " alla andra tycker så". Men jag börjar mer och mer ändra uppfattning om det. Kanske för att vi är lite lika...grå och dyster, både jag och november.
Och jag älskar den där grå och disiga novembereftermiddagen när regnet hänger i luften men inte orkar falla. Att då få gå ut i skogen på promenad är något alldeles underbart. Visst är en promenad i skogen i maj när solen skiner och fåglarna kvittrar också underbar, men jag tror nog november är snäppet bättre. Man känner hur allting gått till vila, ingen stress mera.
I går var en sådan där disig härlig dag, då gick jag den här rundan...